Såå igår kom jag äntligen fram till Auckland efter en låååååååååååång flygresa. Jag började skriva ett inlägg om hela flygningen men det hade bara blivit massa klagomål så vi skippar det, skulle någon vara intresserad kan ni ju ringa på skype så får jag ta ut mina frustrationer. Från flygplatsen åkte vi taxi (vi var tre tjer som skulle till olika ställen) och för en gångs skull satt jag inte och läste i bilen utan jag satt och kollade ut genom fönstret. Så mitt första första intryck ( jag skrev 'första' två gånger med flit, sedan kommer itt andra första intryck och mitt tredje osv...) är av Auckland som stad. Intrycket jag fick är att det är en väldigt ren och stilren stad, vet inte om man säger så men det var inte massa reklam överallt, byggnaderna matchade varandra och det var inte massa halvfärdiga byggnader och annat som gjorde att jag fick den känslan. Det är också träd överallt och eftersom det är sommar här så är allting grönt och det ser också väldigt trevligt ut!

 

Sedan kom vi till min värdperson, jag vet inte om jag har skrivit det på bloggen (men jag tror jag har sagt till alla som läser den så det spelar nog ingen roll) men det är bara en ensamstående man som jag bor hos så jag har varit lite smått tveksam till detta arrangemanget. Men nu när jag har träffat honom känns det väldigt bra, han är väldigt trevlig och lagat god mat! Dock så fick vi självklart en sallad med stjälkselleri igår....... kanske borde säga att jag är allergisk mot det också (skrev i ett mail att jag är allergisk mot koriander heheheh). Men annars var det gott. Rummet jag bor i är också fint, fanns plats till alla mina och min rumskompis grejer vilket inte säger så lite för hon hade med sig lika mycket som jag. Hon heter Eva, eller egentligen heter hon Chi Ying (stumt Y men hon har det engelska namnet Eva för att förenkla för oss) och är från Taiwan. Hon är verkar väldigt snäll, lite tysk kanske men det kan jag tycka är väldigt trevligt när man är hemma men det blir svårare att bli riktigt bra kompisar (keep in mind att detta endast är första intryck, jag kan ha helt fel). Hon och den andra tjejen som bor här verkar dock komma bra överens. Min andra huskompis kan vi ju kalla henne heter Eri men hon är från Japan så hon uttalar det Eli, oklart vad hon föredrar att man ska säga "det spelar ingen roll, det som är enklast"??. Har ungefär samma uppfattning om henne, lite tyst men verkar väldigt snäll.

 

Idag gick vi upp klockan 6 och gjorde oss iordning för vår fösta dag på EF-skolan. Vi gick lite fel här och där men det är väl klart att man inte hittar första dagen i en helt ny stad när man aldrig varit på platsen innan? De är relativt byinflyttade i den byggnaden som skolan nu är i så allting kändes väldigt fräscht och modernt. All personal verkar väldigt trevlig, utåtriktad och hjälpsam så det känns bra. De flesta eleverna verkar också väldigt trevliga, ingen verkar otrevlig det var bara det att jag inte hann prata med alla, jag pratade mest med en fransk och en tysk tjej som återigen också de verkade väldigt trevliga men de var lite mer pratsamma och utåtriktade vilket jag kan tycka är roligt (då jag själv kanske inte är det behöver det vara någon annan som kan babbla). Idag hade jag bara introduktion, mitt sista placement test (tal) och sedan fick vi en liten city tour, yttrest liten, de visade oss bara de ställena som vi kan ha nytta av som var närmast skolan. Till sist åkte vi upp i sky tower. Vi hade gratis inträde så då fick man ju utnyttja det, tveksamt om jag hade betalt för det men när vi kom upp så var det faktiskt väldigt häftigt. Jag gick uppenbarligen inte hela vägen ut till glasfönstrena utan höll mig till en början typ två meter ifrån men kunde gå närmare och närmare ju längre jag var där uppe så kunde väl stå kanske en halvmeter ifrån fönstrena, på de ställena det inte var glasgolv framför, till slut. Fick panik på alla som lutade sig mot fönstena som alltså är snea, man kan det men jag fick svindel av att bara kolla på dem. Efter att vi kände oss nöjda med turen uppe i tornet gick vi tillbaka till skolan och fick våra scheman, jag hade tur och hade inga fler lektioner idag, mina rumskompisar hade inte samma tur utan hade lektioner fram till klockan 18 idag stackarna. En liten parantes på detta som kanske inte blir uppenbart för alla är att detta innebar alltså att jag och mitt lokalsinne fick hitta hem själva. Japp. Vi kan väl nöja oss med att jag kom hem iallafall. Åter igen för att ni ska slippa läsa lååångt klagomål.

 

Allt som allt så känns det väldigt bra! Jag hoppas att känslan håller i sig. Ber om ursäkt för att det blev ett så himla långt inlägg men skrev så förkortat jag kunde utan att utelämna något.

 

ps. hoppas ingen räknade hur många gånger jag anände ordet 'trevligt' och började störa sig på det

 

pps. hur många läste om det för att räkna?