Waiheke vinprovning
Igår var jag på Waiheke igen, men denna gången med andra människor plus att vi gjorde helt andra saker så det var en annan upplevelse. Vi tog färjan vid klockan 11 så var framme strax innan 12. Den här gången tog vi ingen tour-buss utan bestämde oss för att bara åka runt själva. Först åkte vi in till "stan" eeh byn, eller ja det finns några affärer och några restauranger/caféer.
Jag införskaffade mig dessa armbanden.
Sen åkte vi vidare till palm beach. Var lite besvikna faktiskt, när man har varit på coromandel och andra ställen runtomkring Nya Zeeland har man en annan syn på vad en vacer strand är, det var egentligen jättefint det är bara det att vi sett andra som är ännu bättre hehe.
Vi bestämde oss för att åka vidare ganska snart för vi ville äta lunch innan vinprovningen vi hade bokat till 15.45 och man kan inte riktigt lia på bussarna här, det finns en tidtabell men ja det är mer gissningar, den kan komma 10 minuter tidigt eller 40 minuter för sent, ingen som vet! Så vi fick ta en buss som tog oss bort till en mataffär där vi köpte baugetter och salami mm till lunch och åt det på busshållplatsen medan vi väntade på nästa buss.
Men bussen kom någorlunda i tid, den var helt knökad så vissa av de som väntade fick inte följa med. Sen gick vi mot vinprovningen. Två bestämde sig för att inte gå med men vi hade det trevligt ändå. Fick smaka på 5 olika viner för 10 dollar och om man köpte en flaska fick man vinprovningen gratis, kanske brukar vara så inte vet jag men verkar definitivt som smart maknadsföring eller reklam eller vad man ska kalla det. Smart sätt att få folk att köpa vin. Vi hade ju inte tänkt köpa nåt innan vi gick dit men vi gick därifrån med två flaskor iallafall..... Jaja det var roligt och det var för det mesta gott!
Efter vinprovningen gick vi ner till en annan strand där vi åt resterna av vår tidigare picknick och sedan badade i vågorna. Precis när vi gick upp igen började det dock spöregna så vi sprang in på den närmsta restaurangen för att värma oss. Vissa åt, jag åt fish and chips, och andra tog bara en kopp varm choklad. Sen satt vi där tills det blev mörkt och sedan åkte vi hemåt.
Fin frisyr där men det syns att vi har roligt iallafall (visste inte att vi blev fotade innan det blixtrade)
Update
Veckan som gått har haft flera roliga smår detaljer. I måndags följde jag med några som ska åka hem nu i helgen för de ville shoppa souvenirer, fick mig att tänka på vad jag vill köpa med mig hem (läs skicka då jag inte har plats för ett par nya strumpo i min väska...) I tisdags gick vi upp för one tree hill, det var otroligt vackert där uppe (japp där med..) man kunde se hela Auckland och ja wow. Tyvärr docg min telefon men min kompis tog bild på mig från sin telefon med några får som man kan hitta där. Det ska finnas 7 gånger så många får som människor här ( I Nya Zeeland alltså inte i Auckland) men dessa är de enda man kan komma nära i Auckland och tydligen ska man ha en får-selfie härifrån så vi försökte.
I onsdags var det återigen "student night" och eftersom vi denna veckan, och endast denna veckan hade ett schema så att vi började sen på torsdagen plus att i princip halva EF lämnar oss så bestämde vi oss för att utnyttja natten till fullo och sova på ett vandrarhem i stan för att slipp åka hem vid midnatt eller ta en taxi vilket hade kostat mer än vandrarhemmet. Vi började kvällen på en restarang där det på torsdagar har ett erbjudande med 15 dollar för en 500 gram stor biff. Den var enorm. Men väldigt god!
ENORM!!!
Sen gick vi till en bar och sedan till en klubb och hade en väldigt bra kväll innan vi gick till vårt vandrarhem. Tyvärr så hjälpte det oss inte direkt att vi sov där eftersom vi va tvugna att dela det med 6 andra främlingar och några av dem tyckte det va en strålande idé att gå upp klockan 6 och typ packa om sina väskor tappa allt, gå in och ut genom dörren 48 gånger osv... Möjligtvis lätt överdrift men det var också alldeles för varmt rummet så jag kunde inte somna om.
Vilket ledde till att vi i torsdags va alldeles för trötta för att göra nåt annat än åka hem och sova. Idag var det "graduation day" Väldigt många från skolan slutade idag så det va planerat att vi skulle åka till stranden för avslutningen. Vi som har sånt schema att vi slutade 11.30 va där runt 13. Det var lätt mulet och så men vi tyckte det skulle va kul att spela fotboll. Ingen strålande idé.
Jag sa innan vi började att vi förmodligen skulle skava sönder våra fötter på alla snäckorna när vi spela barfota men vi bestämde oss för att köra ändå. Så klart gick jag in för det så mycket och klumpig som jag är (jag var den enda som trillade -.-) så när jag sprang för fort och ville stanna och vända så tramade jag snett med min högerfot och landade sen på nåt konstigt oförklarligt sätt så att jag lyckades skava upp hela mitt vänsterben. Lyckat. Ärligt talat märkte jag inte att det blödde förrän typ 5 minuter senare och jag trodde inte att foten var så illa heller för jag provade att fortsätta gå och efter någon minut så gick det så trodde den bara var vrickad. Sen började det regna... Detta är alltså en såå bra dag. Så det bestäms att vi ska tillbaka till skolan och ha avslutningen där istället. Det var väldigt tråkigt med alla som lämnar, kommer kännas väldigt tomt! Efter avslutningen gick vi och shoppade, jag fick med mig ett par nya flip-flops för mina gamla funkar verkligen inte längre, alldeles för nedgånga, känner då fortfarande inte så mycket i min fot, det blir lite värre men ändå okej. Sen åker jag hem och då, efter ca en timma av stillasittande, när jag går av tåget och ska vandra de 5 minutrarna det tar upp för gatan så kan jag knappt lägga någon vikt alls på foten. Så får halta in till närmaste supermarket och köpa bandage. När jag sitter utanför sen och tar på det så kommer två olika personer fram och frågar om jag är okej och om jag har någon som hämtar mig osv, folk är så trevliga här!!
I morgon ska vi åka till Waiheke igen, eller ja igen för mig, men denna gången åka runt mer själva och sen gå på vinprovning så det ska bli roligt, har redan varnat att jag kommer gå väääääldigt långsamt men de får ju mer chans att njuta av naturen och det är ju meningen att man ska gå på foten om man stukar den.
Lake Taupo
Söndagen blev en mycket lugnare dag. Vi åkte till en varmvattenkälla (Hot springs, inte säker på om jag översatte rätt.) Det var väldigt coolt och väldigt skönt för våra väldigt stela och ömmande muskler. Sen åt vi lunch och sen blev det stranden vid sjön. Också här var det helt underbart. Jag blir verkligen helt hänförd av detta vackra landet vart vi än åker! Det var verkligen en underbar helg med roligt sällskap. Fotfarande förvånad att alla kunde hålla humöret uppe i lördag på 5 timmars sömn och massor av utmattande vandring. Vi åkte hem ganska tidigt och jag var tillbaka i Auckland klockan 20.30.
Valentine's day = Tongariro crossing day
Så, dagen började klockan 05.00, vi gjorde oss i ordning, fixade mackor till lunch, åt frukost och åkte till där crossingen börjar. Vi började vandra vid 06.30.
När vi kom dit blåste det som bara den och var verkligen svinkallt, tack och lov för min regnjacka!! (skyldig Helen en STOR chokladask eller nåt) 
Vi börjar vandringen och ganska direkt så delar vi upp oss så att de lite mer vana hikarna (dvs de som har gjort det iallafall en gång tidigare) går före och vi andra håller ihop i en liten grupp och går tillsammans med flera pauser. Vi gick ca 1,5-2 timmar innan det ens började gå uppåt. Precis innan trapporna börjar sitter det en skylt. På skylten står det i princip: "STOPP, vädret är mycket extremare högre upp, har ni med er rätt kläder, har ni med er ordentligt med mat, det är ca 13 km kvar och det är mycket jobbigare terräng, är ni tillräckligt vältränade, om inte så borde ni verkligen fundera på att vända om innan det är försent" Vi stod framför skylten i säkert 10 minuter och funderade på att kanske gå tillbaka. Men tillslut tänkte vi att vi har kommit så här långt, vi kan klara det!
Så vi gick uppåt. Och uppåt. Och uppåt. Allvarligt jag vill aldrig se en trappa igen. Shit vad otränad jag är. Låren brände, hjärtat slog i 180 och jag flämtar som bara den. Enda trösten är att mina färdkamrater är på samma nivå.
Men så var den första etappen avklarad. Trapporna var besegrade och vi var uppe, inte på toppen men ändå högt uppe. Det var jättefint, fortfarande såå kallt men fint. 
Vi fortsatte framåt, så här såg det ut i säkert 1 timma. Helt dimmigt och bara plan mark, som att va på månen eller mars om man tänker på den röda sanden. 
Efter det var det upp igen. Väldigt mycket upp. Här var sanden väldigt lös, eller mest mellanstora stenar men jobbigt var det. På ett ställe var det så brant att det fanns en kedja längs med en klippa, plus att det var blött så det var halt, inte mysigt men jag var faktiskt glad för dimman. Den må ha pajat en underbar utsikt men den hjälpte mot höjdrädslan. 
Svårt att läsa på skylten men här är vi (enligt anvisningarna) ungefär halvvägs. 
De här trevliga varnigarna var lite här och var. Mycket trevligt.... 
Sen var det äntligen nerför!!! YÄÄY, väldigt brant och väldigt lös sand så höll på att trilla hela tiden men det var så skönt att slippa upp ett tag. 
Emerald lake. Här tog vi massor av bilder, vi hade tur att det klarnade precis när vi var här. Vi tog också vår lunchrast. 
Sen var dimman tillbaka så vi fortsatte vandra, fotfarande lite uppåt men sen vände det och det var bara neråt. 
Efter ett tag klarnade det och detta var den underbara utsikten vi kunde njuta av i någon timma. Sååå vackert. Bilderna gör det inte rättvisa. Det såg inte ens verkligt ut när vi var där. Helt otroligt.
Vi kom fram till en liten rast plats och där bestämde vi oss för att vänta in de andra, de som var före oss i början. De hade näligen klättrat upp till toppen-toppen men vi bestämde oss för att skippa det så det var ca 1 timma bakom oss (trots att deras extratur skulle ta ca 3 timmar) Det var nu varmt så vi tog av oss våra vandringsskor och la oss ner i solen och njöt av utsikten. Inte säkert länge dock för jag somnade efter kanske 5 minuter och de andra sov också en liten stund iallafall. Väldigt mysigt. 
Allihopa samlade framfår vår oerhört snygga bil. Jag fick äran att köra resten av dagen, dvs tillbaka till vandrarhemmet och sen hela vägen till lake taupo. Det gick bra även om bilen är gigantisk, enda riktiga irritationsmomentet var att jag satte igång vindrutetorkarna varje gång jag ville blinka.....
Väl framme tog alla en väldigt välbehövd och enligt mig underbar dusch! Sen beställde vi pizza och gick och la oss runt 21.
Hej då Eri
Fredag ar Eris sista dag här så det var väldigt tråkigt. Var på hennes avslutning och så men kommer sakna henne! Extra tråkigt var att jag missade hennes sista middag hemma för jag trodde att hon skuee va hemma torsdag ocg borta fredag för så var det först plnerat men sedan ändrade hon och bestämde tvärtom men då hade jag redan plander på att åka bort över helgen. Jag och 7 andra hade bestämt oss för att hyra en bil åka till Tongariro och sedan göra en vandring där som är rätt känd som heter " Tongariro crossing". Man kan också gå runt men så mycket orkade vi inte.
Vi sa till Helen, min lärare, att vi hade planerat detta för helgen, hennes svar: "Oh, you know that lots of people die there every year? Or gets helicoptered down because of hypothermia" Yäy. Det var ju taggande, sedan fortsätter hon att prata om hur farligt det är och allt vi behöver (som vi inte har he he he) och avslutar med "I hope you have a lovley weekend" och inte sakastiskt som man kan tro nej nej hon trodde seriöst vi skulle kunna se fram emot det fortfarande. Hon bjöd sen på pavlova från vår happy-dollar-kassa och vi hade en trevlig sista lektion med henne. Kommer inte ha henne mer på 6 månader nu så det är väldigt tråkigt!
Så efter skolan (med helens tal i åtanke) köpte jag en regn-och-vindjacka och en keps för att va lite mer förberedd iallafall! Alla andra som gått den har nämligrn sagt att det är supervarmt och man kan gå i T-shirt osv så hade inte packat heeelt korrekt. Sedan handlade vi middag, frukost och lunch till vandringen och sedan bar det av. Drygt 5 timmar senare var vi framme vid vandrarhemmet, klockan var då ca 22.30 tror jag. Där började de prata om risken att vulkanen vi ska vandra på sak få ett utbrott och "om ni kan se svart rök och inte vit när ni kommer upp, vänd om och spring därifrån" Också detta var ju mycket uppmuntrande ord. Vi som bara hade gympaskor bestämde oss för att hyra vandringsstövlar där för de sa att det var bättre (kan meddeala att ja det var det!)
Sen lagade vi mat eller rättare sagt så lagade jag inte, jag åt bara och tillslut kom vi i säng runt 00.00.
Verkligen hemsk bilde men de andra va ännu värre.....
Utgång
I onsdags bestämde vi ( Jag och Eri) oss för att gå ut. Det är nämligen "student night" varje onsdag så all alkohol är billigare och de flesta från skolan brukar gå ut då. Dessutom har Eri aldrig varit ute på någon klubb så kände mig ansvarig för att dra med henne ut. Vi hade en superrolig kväll iallafall men fick åka med sista bussen hem som var klockan 24.00 vilket iofs var bra eftersom vi började 8.40 sen på torsdagen. Eftersom bussen tar ca 40 minuter och jag var tvungen att duscha (dumt att inte göra det innan utgången jag vet) så gick jag och la mig efter 0100 så ja jag var inte den piggaste i torsdags om man säger så.
Bilderna är tagna på tåget på väg in mot stan, dvs innan utgången så trots att jag ser helt borta ut så är det bara mitt oturliga utseende snanare än någon alkohol som är involverad.
Söndag
Sista dagen på långhelgen och vi hade bestämt oss för att köra till Coromandel. Detta är inget som normalt rekommenderas att göra på endast en dag då det är en bilfär på ca 2,5 timme per väg och det är mycket att se men en av mina kompisar ska hem denna helgen (vilket även Eri ska så det är tråkigt...) och hon ville dit så vi åkte. Det tog oss inte 2,5 timmar dit, det tog 4 timmar och inga kommentarer om min långsamma körning för det var inte jag som varken körde eller läste kartan, jag var bara ansvarig för musiken då jag hade min lilla högtalare med mig i bilen. Men ärligt talat kan jag inte klaga för utsikten längs i princip hela vägen var helt magisk. Det här landet är så otroligt vackert! Som jag sa i förra inlägget så är också mycket av naturen väldigt orörd, det är inte massa fabriker eller stora byggnader längs vägen det är bara träd och berg och hav och aaah så vackert, det går inte ens att förklara och bilderna gör det inte rättvisa.
Den långa bilfärden resulterade dock i att vi inte hann med så mycket i Coromandel utan vi bestämde oss för att bara gå till Cathedral cove och stranden där och bada och sola några timmar. Också där var allt så otroligt imponerande vackert. Vägen till stranden var jättevacker i sig och sen själva stranden och de vita klipporna och asså wow. Om ni vill se hur det ser ut, sök på "narnia cathedral cove" på youtube, det är en scen som är filmad där och det ser ut exakt så, de har inte ändrat något (förutom att det var lite fler folk nu när vi var där som försörde naturkänslan men men)
Vi började resan hem igen vid klockan 18, denna gången hade vi, eller rättare sagt vår bilförare, koll på vägen tillbaka men så klart fastnade vi i lååååång kö med tanke på att alla skulle hem till Auckland igen efter att ha varit borta under långhelgen. Så där satt vi stilla ett bra tag till, var framme i stan vid 22 och skulle då ta tåget hem.
Allt som allt har helgen varit helt underbar, gillar att göra massa saker! Kommer definitivt åka tillbaka till Coromandel dock så att jag kan få hela upplevelsen och även se annat men det var roligt ändå med en liten biltur på 8 timmar men som sagt utsikten från bilen är också helt överväldigande.
Lördag
I lördags bestämde vi oss för att åka till Rangitoto Island ( älskar verkligen namnen på alla slällena här, så mysiga!) Det är en vulkanö precis utanför Auckland och när jag säger att det är en vulkanö menar jag att det är en ö med en vulkan punkt. Eller en vulkan som är en ö. Ni fattar grejen. I alla fall så är det en ganska redig promenad man får där, inte så farlig som jag hade trott dock vi gick väl kanske totalt 4-5 timmar kanske och inte i en extrem takt direkt plus att vi stannade var 5:e minut för att ta bilder. Eller ja de andra stannade då mitt minne på mobilen va full och jag kunde inte fota längre efter ca en timma.
Vi gick förbi lavagrottorna (Lava caves, vet inte om man ska översätta det eller inte) men annars var det en ganska rakt upp vandring mot toppen. Kratern på vulkanen var helt igenväxt med massor av grönt och vackra träd. Faktiskt så var hela ön väldigt grön, trodde det skulle vara mer svart och ja stenar och själva marken var ofta svart men mest var det väldigt grönt överallt, hur fint som helst. Det är också väldigt orört av människor, bara någrra få ställen som har "byggnader" dvs nån trägrej. Det är bara natur.
Sedan kom vi upp till toppen-topppen där de byggt en liksom stor plattform och vi fick se utsikten. WOW. Det var helt otroligt och ärligt talat var jag glad att jag då inte hade någon typ av kamera för det innebar att jag bara kunde njuta och supa in allt omkring mig. Det var verkligen superhäftigt!
När vi kollat klart (egentligen inte, hade kunnat stanna där i flera timmar) gick vi neråt igen och vi hade innan bestämt att vi ville gå längs kusten för att få se så mycket som möjligt och också gå förbi en fin strand. När vi kom ner från själva toppen dock så stod det på en skylt att det skulle ta 3 timmar att gå den vägen och vi hade ca 2 innan den sista färjan så vi var oroliga att vi inte skulle hinna. Vi såg då att det fanns guide-traktor-med-släp precis där och vi skojfrågade ledaren om vi inte kunde få plats och åka med. Efter att vi pratat en stund om huruvida vi skulle hinna gå eller inte och vi förmodligen framstod lite lätt som vilsna små
turister så sa han att vi kunde få åka med halvvägs! Så snällt. Sedan pratar han med de andra passagerarna och säger att han lovat oss skjuts och "finns det några lediga knän de kan få sitta i". Inte min favorit kanske men passagerarna var också de trevliga och knödde sig så att vi fick varsin plats lite här och var. De är verkligen trevliga här!!
Vi hann med färjan med marginal och sedan åkte vi direkt hem. Jag var helt slut. Men Ian serverade för första gången lax och det var helt underbart gott! Jag fick också ett glas vin till maten så jag gick och la mig lycklig klockan 21 och somnade på kanske 10 minuter.
Fredag
I fredags var det Nya Zeelands nationaldag eller "Waitangi day" som de kallar det så vi var lediga från skolan. Jag och några kompisar bestämde oss för att åka till en festival de hade här för dagen, det var väldigt kul och vi åt god mat, om man kan kalla det för mat då det var friterat bröd med lite "pålägg, och njöt av musiken. Det var dock extremt blåsigt av typen håret är överallt hela tiden och skymmer all möjlig sikt. Vi bestämde oss därför för att sedan på eftermiddagen bege oss i väg och se på en rugbymatch, kände väl mest att vi kan inte ha varit i Nya Zeeland och inte kollat på rugby. Det var... intressant.. nej det va roligt men ingen av oss kunde några regeler så det var mer än en gång vi frågade varandra: "What is going on?", "Why are they doing that", " How did they get those points" osv. Det var också bara en pre-season match så det var inte så mycket folk där, skulle vilja gå på en annan match när hela arenenan är fylld och alla hejer och är helt inne i det.
Efter matchen åkte vi in till stan igen och spenderade alldeles för mycket pengar på en alldeles för liten portion mat. På riktigt, var fortfarnade hungrig efteråt så åt mer mat när jag kom hem också. Fullkomligt ovärda pengar men men trevligt sällskap iallafall!
Äntligen lamm
Och det va supergott! Perfekt avslut på denna dag, behövdes massa mat! Nu ska vi äta vattenmelon
Surfing
Det var sååå jäkla roligt, verkligen häftigt!
Idag var jag på Piha beach där det är lite större vågot än på östsidan för mitt livs första surflektion!! Dagen började bra för Ian erbjöd sig att köra oss istället för att v skulle behöva åka till skolan först, vilket gav oss två timmar extra sömn. Dock en negativ sak med detta är att stranden vi skulle till var rätt så lång och det fanns tydligen mer än en parkering vilket ledde till att fick gå runt att leta efter dem under en ytterst lång strandpromenad där sanden är supermjuk och man sjunker ner typ 10 cm för varje steg. Vi var med andra ord helt slut innan vi ens hade börjat.
Men vi hittade dem, blev informerade om att vi var i den andra gruppen som skulle börja surfa senare vilket var perfekt då vi alltså inte hade missat något! När det blev vår tur fick vi gå och kränga på oss de ytters tighta våtdräckterna (eller wetties som de säger här) sedan hade vi en kort genomgång med vad man skulle göra om man blev fast i en av strömmarna som vll dra ut en, hur man ska stå mm. Sedan var det ut i vågorna! Stranden var relativt långgrund, eller rättare sagt gick det lite upp och ner men vi var aldrig längre ut än vi bottnade vilket var skönt. Jag har aldrig svalt så mycket saltvatten i hela mitt liv, jag trillade fler gånger än jag kan komma ihåg, åkte på någon, blev pååkt men tillslut lyckades jag ändå stå upp på brädan precis i slutet!! Och jag har bildbevis för en klasskompis hade precis kommit ner för att kolla på våran grupp och han lyckades ta kort på mig!
Det var sååå roligt, vill definitivt göra om detta om jag hittar tid och pengar för jag vill lyckas med att faktsikt surfa också och inte bara försöka komma upp till stående. Men jag hade superkul ela tiden även när jag bara trillade i vattnet. Nu är jag helt död, det jobbigaste var helt klart att bära brädan till bilden efteråt, man var redan helt slut men va tvungen att gå i sanden med en tung surfbräda (den va inte så tung innan men ni vet hur det funkar) jättelångt! Tveksamt om jag kommer kunna röra mig i morgon, kom hem och sov i ca 2 timmar idag, efter att jag hade ätit allt jag kunde se och druckit 1,5 liter vatten som inte var saltvatten.
Väldigt dåligt väder med massa regn men jag tror det var skönare än stekande sol om jag ska va ärlig, vi var ju ändå ganska blöta såå att säga
Här har de ett TV-programm som heter "Piha rescue" vilket ju inte kändes superbra måste jag säga. Det händer alltså så ofta olyckor här att de kan ha det på TV. Men det kändes bra sen när vi väl började, ledarna hade koll. Vi surfade desutom på de mindre vågorna, inte liksom i jättevågorna som man tänker när man ser på TV!
Så här såg det ut när vi skulle hem igen, massa dimma.
Lyckades stå i ca 5 sekunder men ändå!!
Nästa gång ska jag komma upp fortare och surfa en hel våg minst!
